iMolin Rubrik Chrons sjukdom-001

iMolin Chrons sjukdom-006Jag har Chrons sjukdom, men just nu är den i vilande läge. Skönt. 1983 fick jag för första gången konstaterat att jag led av Chron. (Morbus Chrohn / Chrons sjukdom)
Jag hade då gått i ca 15 år med ont i magen utan att få någon hjälp eller behandling. 1973 sa en läkare, när jag sökte för magont, att simulanter sjukskriver jag inte. (Jag hade inte ens nämnt sjukskrivning, utan ville bara veta varför jag hade så ont i magen.) Han sa att han inte visste vad det kunde vara, men han skrev ut ett recept på en medicin. 
Medicinen gjorde att jag bl.a. fick synrubbningar, vilket gjorde mig lite rädd och när han inte visste vad jag led av, hur kunde han då skriva ut en behandlande medicin? Inte heller blev jag nämnvärt bra i magen så jag slutade ta den.

Sedan dröjde det till början av 1980-talet innan jag sökte läkare igen. Men jag fick alltid en massa undanglidande svar på vad det kunde vara. Våren 1983 hade jag gått ner kraftigt i vikt och hade hög feber var och varannan dag och dessutom förhöjd sänka. 
iMolin Chrons sjukdom-001Vilket en läkare sa, att det kunde man ha.
Det var inget onormalt med det. Jaha. 
Där stod jag och kände att, det här går åt h*e. Men genom kringvägar i sjukvården lyckades jag hitta en läkare som skickade mig på röntgen och sedan blev det fart. 

Nu gällde det för sjukvården att hinna före döden. Sjukvården vann, vilket var tur för mig. 
Det tog 1 år innan jag återhämtade mig. 
Det konstaterades att jag hade Chrons sjukdom och att jag hade en stor infektion i tarmarna som det krävdes en operation för att få bort. En operation i min dåliga kondition skulle inte gå. Men inga andra val fanns – operation. 
I och med att jag opererade bort en del av tjocktarmen fick jag andra bestående men. Ärret på tarmen stramas åt mer och mer för varje år, vilket gör att jag måste opereras om ca vart tionde år. 

iMolin Chrons sjukdom-003Och eftersom vissa funktioner i tarmen inte funkar måste jag äta medicin för att kompensera det. En medicin som nu har gett mig så mycket biverkningar att jag inte längre kan äta dem. Och äter jag inte medicin kan jag inte vistas utanför hemmet.

Jag måste dessutom tänka på vad jag äter. Fiberrik mat är något som inte funkar för mina tarmar. Det blir stop. (Tarmvred).
Här kommer en lista på vad jag tyvärr inte kan äta: Pasta (När potatis finns behöver man aldrig gå hungrig) – 

iMolin Chrons sjukdom-004Pizza (Har aldrig gillat det, som tur är) – Kroppkakor (Här sörjer jag inte det minsta) – Gröt (Havregrynsgröt och risgrynsgröt är kanon gott tyvärr, men, men det är bara att släppa tanken) – Saffransbullar (men vita släta bullar går bra) – Pajer (Hur trist är inte det, när man bara vill ha en rabarberpaj eller liknande (ibland fuskar jag med lite paj – en smula eller så)) –

iMolin Chrons sjukdom-002Saffranspannkaka (En gotländsk delikatess som jag vill äta massor av) – Ris (Jag kan bara äta en mindre mängd per gång) – Sill och skinka (Det kan jag äta i mindre mängd – Utan dessa 2 ingen Jul anser jag eller Påsk eller Midsommar) –

Bröd (Jag har bara hittat ett sorts bröd som jag kan äta – Detta är nog mitt största problem – Att komma hem till någon och dom bjuder på en macka och det är fel sorts bröd – Eller att gå på ett fik och tyvärr finns inte något bröd för mig) (När det gäller brödet får jag oftast en massa råd från andra – typ: jamen det här ska du äta, det är jättenyttigt – Massor med fibrer – Det måste ju vara bra för dig) –

iMolin Chrons sjukdom-005Tårtor och en hel del olika sorters kaffebröd (Egentligen inget jag sörjer över – Har aldrig varit förtjust i sötsaker) – Knäckebröd – (En av mina favoriter är knäckebröd i olika former. Kanske mest Wasa-Husman.

Knäckebröd med mjölkchoklad – Underbart, men inte något att tänka på för mig) – Mjölk (Funkar absolut inte, inte ens i kaffet, men tillagad i maten går det bra – I kaffet går det däremot bra med riktig grädde). 

iMolin Chrons sjukdom-007Ju närmare en ny operation jag kommer desto mer försiktig måste jag vara – Det som gick bra för någon månad sedan, kanske inte går så bra nu.

Man kan tycka att det kan vara svårt att få det att gå ihop, men jag tycker att det funkar rätt bra till vardags.
Efter flera operationer och en h*es massa tarmvred har jag lärt mig vad jag kan och inte kan äta - Jag känner genast igen tecknen på att något håller på att hända och kan tidigt sätta in motåtgärder.